IoT Stockholm – den centrala IoT-plattformen för en stad med en miljon invånare

Bakgrund

Stockholms Vision 2040 är att bli världens smartaste och mest uppkopplade stad, och strategin för att nå dit antogs av kommunfullmäktige den 3 april 2017. En strategi i den skalan möter ett oundvikligt problem: en stad med en miljon invånare är inte en enda organisation. Dussintals förvaltningar och bolag köper var för sig sina egna system, och data som skulle vara värdefulla över gränserna stannar hos den enhet som samlade in dem.

Stadens svar var att göra datalagret gemensamt: centrala IoT-förmågor som samlar stadens uppkopplade data på ett ställe, erbjudna till alla förvaltningar och bolag som en gemensam tjänst där kostnaden fördelas mellan dem.

En plattform, många organisationer

2020 publicerade staden en målarkitektur för IoT- och dataplattformar som delade upp helheten i tre lager (edge, plattform och verksamhet) och, ännu viktigare, gav varje lager en ägare. Förvaltningar och bolag ansvarar för edge och för sin egen verksamhet; stadsledningskontoret ansvarar för plattformen och de centrala förmågorna; och det stadsägda Stokab ansvarar för fiber och datakommunikation.

Den ansvarsfördelningen är det som gör en gemensam plattform möjlig i en stor offentlig organisation. Varje förvaltning väljer och köper fortfarande sina egna sensorer och äger sina egna processer. Det den inte längre behöver göra är att upphandla och driva en plattform att ansluta dem till. Staden har också kompletterat sitt fibernät med ett stadsinternt LoRaWAN-nät, som kan beställas som tjänst.

Yggio som stadens gemensamma plattform

Yggio har varit stadens licensierade centrala IoT-plattform sedan 2022. Staden är öppen med hur det gick till: den ursprungliga planen var att upphandla teknik och IoT-kompetens tillsammans genom en konkurrenspräglad dialog med tre leverantörer, utvalda bland 33 företag. Den upphandlingen avbröts, och staden licensierade i stället den tekniska plattformen för sig.

Det ett gemensamt operativt lager behöver göra är detsamma i en stad som överallt annars: samla in data från vilken enhet som helst över vilket nät som helst, normalisera den och göra den tillgänglig via ett standardiserat API för det verksamhetssystem, den analys eller den öppna datatjänst som behöver den, medan staden behåller kontrollen över sina egna data i stället för att lämna över dem till en plattformsägare.

Staden mäter sina framsteg och publicerar siffrorna. En kartläggning av IoT-initiativ hittade 12 stycken 2022; när den upprepades 2025 var de 35, och elva av dem hade blivit etablerade lösningar i den dagliga driften. Vad staden gör med dem, och vart den är på väg, beskrivs bäst på Stockholms stads egna sidor, som är länkade nedan.

Utöver plattformen: RESCUE

Sensative samarbetar med Stockholms stad även utöver själva plattformen. Både staden och Västra Götalandsregionen är partner till Sensative i EU-projektet RESCUE, som utvecklar motståndskraftig edge computing, AI och säker kommunikation för samhällsviktig infrastruktur och stadsmiljöer. Sveriges två största offentliga IoT-samarbeten arbetar alltså med samma fråga samtidigt.